Pages

15 oktober, 2012

What is this? I don't even

Jag läser i Faktum Petter Wallenbergs intervju med Jonas Gardell. Samtidigt funderar jag över om jag skall försöka läsa första boken i triologin Torka aldrig tårar utan handskar. Jag är inte så bra på att läsa böcker, men jag är sugen på att läsa den andra boken i triologin. Jag ser TV-serien. Kanske räcker det så, kanske går det att hoppa direkt in på den andra boken då.
Med de tankarna tar jag mig an artikeln. Det sägs tänkvärda saker. Som att det är märkligt att bögarna har blivit moderater. Som att folk borde be om ursäkt för att bögar behandlades som skit. Som att det är ju typiskt att de riktiga insatserna kom först när även straighta drabbades av hiv.
Sedan kommer smällen.

– Hbt är ett begrepp som överhuvudtaget inte fanns då. Folk säger att hiv drabbade hbt-samhället. Nej, det drabbade inte något hbt-samhälle för det fanns inget sånt. Vi var homosexuella. Det hette Homosexuella frigörelseveckan. Det var inga lesbiska som dog i aids. I hela Pride och hbtq-köret finns både ett avsexualiserande och avbögifierande som är direkt skrämmande. Där börjar det bli dags att tala klarspråk. Det var män som hade sex med män som dog i aids. Oavsett om de identifierade sig som bögar så var det män som hade sex med män. Det var inte lesbiska och i relativt liten utsträckning transpersoner. Det var bögar. Låt oss säga ordet. Det där ordet som var ett skällsord som vi gjorde till ett stolt ord, men som vi knappt får säga i dag eftersom vi måste säga en bokstavskombination.


Jag vet inte vad som händer, men det fortsätter. Jag och cirka alla jag känner blir utkastade och förlöjligade och jag är inte säker på vad ämnet är längre. Inte är det hiv i alla fall. Till slut är det bara "Jag är ledsen för att inte alla icke-heteros kan gå under begreppet 'kuksugarcisbögar' för jag är en sådan och nu måste jag gå i prideparad med personer som inte är exakt som jag"
och jag tänker - men hallå regnbågen då? Som är en symbol och påminnare om att alla är olika och det är underbart.
Bara för att inte alla som som passar in under beteckningen HBTQ, identifierar sig som bögar, betyder det inte att du inte får det, Jonas Gardell. En får jättegärna säga "bögar" om en menar just bögar, men problemet är att ibland får folk för sig att alla som bryter mot heteronormen är bögar även om vissa kanske är flator, eller heterosexuella transpersoner, eller asexuella, eller något annat. Det är då en inte "får" säga bög, eftersom det är fel. Precis som att jag inte säger "gullviva" om tussilagor och maskrosor utan istället samlar dem under samlingsnamnet "blommor". Gullvivorna kallar jag fortfarande gullvivor. Jag lovar, bögarna är fortfarande bögar.
Själv verkar du ha missat att inte alla bögar lever samma liv som du, och att inte alla hivdrabbade var bögar.

I USA har det gjorts en undersökning som visar att 27.7% av transkvinnorna är hivsmittade. Det är nästan en tredjedel! Det är skrämmande mycket och det glöms bort, för det är bara bögar vi skall tala om. När vi vill tala om någon annan så är det så fruktansvärt synd om er fastän vi fortfarande lyfter era frågor. Transpersoner och flator har alltid varit beredda att kämpa för bögarnas rättigheter, som under Stonewall-upploppen. Efteråt är det bara bögarna som blir ihågkomna.




En får visst säga bög! Bögarna är mest älskade och accepterade av alla HBT-personer. De flesta vet inte ens vad T:et står för! Du bör inte säga någon bokstavskombination eftersom du förmodligen inte heller vet vad den står för. Du är så sjukt priviligerad och du ser det inte ens. Det är skamligt.

Transpersoner kämpar gärna för bögars rätt att få skaffa barn. Hur många cis-bögar står upp för transpersoners rätt till sina kroppar (personer som vill byta juridiskt kön måste steriliseras)?
Transpersoner var med och kämpade för att bögar skulle få gifta sig. Hur många cisbögar brydde sig någonsin om att de som vill byta juridiskt kön måste skilja sig?
Mängder av transpersoner har sett det, och ser det, som självklart att kämpa för bögars rätt att existera, andas, leva. Ni vet inte ens att vi finns. Tack för den, liksom.

Just nu har jag inget bildredigeringsprogram utöver Paint, så bilden får vara mörk.
 
Jag är tveksam till att ni hade fått uppleva er Homosexuella frigörelseveckan om inga transpersoner alls var med. Ni vet inte alltid att vi är transpersoner, eftersom vi misstas för homosexuella (obs! Transpersoner kan också vara homosexuella, men alla är det inte). Eftersom vi bryter mot könsmönstren. Då tas en lätt för homosexuell. Ni ser inte att vi för er kamp, men det gör vi. Vi kämpar för er men ni kämpar inte för oss. Så har det varit sedan Stonewall. Det spelar ingen roll, vi fortsätter att älska er villkorslöst.



Mikusagi.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , .

Länktips:
Om Pride ska heta “Homosexuella frigörelseveckan” så utesluter man medvetet bisexuella och transpersoner. Man glömmer vilka det var som slogs mot polisen på Stonewall Inn. Inte fan var det medelklassens byxbögar som startade den första HBTQ-revolten; det var transpersoner. Man utesluter dessutom alla andra som inte har “rätt” sex. En flata som dejtar transtjejer har kanske inte haft sex på rätt sätt för att få kalla sig flata. En asexuell bög är ingen riktig bög. Eller?


Och är det verkligen så att just "bög" är det epitet som är mest stigmatiserande av alla? Jag skulle i dag rösta på "transa". Fler transpersoner än bögar kallas "freak", vågar jag lova. Arbetsmarknaden är långt tuffare mot trans och queers, och kanske även mot flator, än vad den är mot bögar. "Flata" är om inte lika illa, så ändock även det en mycket nedsättande beteckning i många sammanhang. Och är det inte så att ordet "queer" en liknande bakgrund som "bög"? Missförstå mig rätt. Jag ifrågasätter inte bögars kamp för rättvisa och respekt. Jag ser den som en del av min. Men ser du min som en del av din, Gardell? Det låter inte så alls.

Kia.

Jag levde inte under den här tiden så jag kan inte med egna erfarenheter berätta hur det var då, jag kan bara berätta hur det är nu. Jag och min tjej blir visserligen inte knivhotade på IKEA som Jonas och Mark en gång blev eftersom detta handlar om helt olika världar, men kampen har på intet sätt avslutats bara för att Pride-festivalen firas en gång om året. Socialt stigma, sexuella trakasserier och hot har hänt så många gånger att en slutar reagera. Oförstående psykologer, läkare och gynekologer, patriarkala män och släktingar som tagit avstånd. Att tillhöra en fortfarande oskriven historia





Bildtolkning: I inlägget finns det tre skärmdumpar som alla visar inlägg på Twitter. Det är sju inlägg. Ett från Johanna Marseille och sex från Immanuel Brändemo.
Johanna Marseille skriver:
Bögarna stal vår kamp, vår historia och våra hjältar, nu vill Gardell stjäla vår plats i regnbågen också.
Immanuel Brändemo skriver: (uppdelat i sex numrerade kvitter).
Kvitter ett: Vil se ett förtydligande från Jonas Gardell om kvinnors och transpersoners plats i hbt-rörelsen, samt hiv-positiva transpersoner på 80-talet.

Kvitter två: En tredjedel av MTF-transpersoner i USA är hiv-positiva, döljs som män som har sex med män i statistik. Vad har Jonas Gardell för belägg för att det var annorlunda på 80-talet?
Kvitter tre: Framför allt vill jag veta hur mycket Jonas Gardell fattar av den bögmaktsordning han själv är en del av. Hur sexism och transfobi frodas i bögkretsar.
Kvitter fyra: Amerikansk meta-studie: 27,7% av transkvinnor är hivpositiva men räknas ofta som män som har sex med män i statistik. Transmän 2 till 3 procent (även det över medel).
Kvitter fem: Jag undrar vad gemene cisbögar som Jonas Gardell egentligen vet om osynliggörande av transpersoner i statistik och historieskrivning?
Kvitter sex: BTW, Stonewall var inte en bögbar. Det var transpersoner som tog fighten först.

Slut på citat. Rent textligt är det inte exakta citat. De är omgjorda så att elektroniska uppläsare skall klara dem bättre.

Inga kommentarer: