Pages

27 mars, 2014

What do ya all think?

Jag har ett nytt begrepp här: neuropsykiatriskt normbrytande.

Jag kom på det när jag funderade på hur jag kan beskriva mig själv, jag har en såndäringa aspergerdiagnos. Neuropsykiatriskt funktionshindrad låter ju inte särskilt peppigt, och dessutom felaktigt då jag inte känner mig hindrad utan mer tacksam att jag fungerar på det här sättet.

Neuropsykiatriskt normbrytande tänker jag kan vara ett begrepp som beskriver personer vars hjärnor inte fungerar neurotypiskt, alltså som den mall och förväntan som finns. Neurotypi är den mall, den norm vi med olika neuropsykiatriska diagnoser bryter mot, alltså är den normbrytande.

Det låter rätt radikalt och kanske också positivt, så jag tänker att det bör vara ett frivilligt begrepp. Om en inte känner sig normbrytande så kanske ett annat ord är mer passande. Det beror ca på sin upplevelse av sitt sätt att fungera på.

Vad tycker och tänker ni om det här begreppet?

Mikusagi.

Läs även andra bloggares tankar om , , , , , , , och/eller .

1 kommentar:

Anonym sa...

Ditt begrepp bär bättre än det allmänt vedertagna.
Ordet normbrytande bör ses som intressant och användbart, en tillgång. En nyckel till det de normativa inte har åtkomst till, en differens som vänder på funktionshindret -vem är det egentligen som har det? Är det inte den grå massan av normer som är förhindrade att se det breda perspektivet som har en nedsättning? DET klassar jag är inte bara en neuropsykisk dysfunktion utan också en medmänsklighets dysfunktion.
Intolerans är ett sorts handikapp kan man kanske säga.